Det är nu sju år sedan jag blev inbjuden att medverka med en artikel om Fantomen i en jubileumsbok om seriehjälten. Det roliga är att jag aldrig hade läst Fantomen och visste knappt någonting om honom. Så jag skrev om just det. Artikeln finns att läsa längre ned.

Fantomen – Från lila vålnad till blågul hjälte (2010) finns att köpa här

“PHANTOM” by Mia Makila, 2010 [digital]

Här är min artikel:

FANTOMEN 2.0

Jag har aldrig läst en Fantomentidning i hela mitt liv. Jag vet väldigt lite om Fantomen. Trodde länge att Fantomen var samma person som Fantomen på Operan. Jag undrade då vad superhjälten gjorde i en grotta under en Operabyggnad i Paris. Jag tänkte att han kanske var på dekis, eller tagit time out i sitt hjältejobb. Flyttat från Dödskallegrottan till en mer sofistikerad grotta i Europa för att få lite nya perspektiv på livet. När jag tog reda på om dessa fantomer var en och samma, kände jag mig lite dum. Det fanns ju ingen likhet, mer än namnet såklart och faktum att de båda bär mask för ansiktet.

Men ju mer jag läser på om Fantomen, ju mer intresserad blir jag av Fantomens mystiska identitet. Och det finns speciellt en aspekt av Fantomen som lockar lite extra.

Som skräckkonstnär och allmänt fascinerad av mörka alternativ till vår värld, är jag självklart dragen till alla Fantomens referenser till Döden. Dödskallegrottan, Döskalleringen och hela den där grejen med att man dör en fasansfull död om man får se Fantomens ansikte utan mask. Vad är det om? Vad är det med Fantomens ansikte som är så läskigt att man dör om man får se det? Kommer det dödliga laserstrålar ur ögonen? Eller är han så groteskt ful med typ spetälska, variga blåsor, öppna köttsår och en massa andra deformiteter i ansiktet och Marty Feldman-ögon att man blir så chockad att man dör på kuppen? Något sådant måste det ju vara, för han är ju rätt sexig på övriga delar av kroppen. Det gör inte ont att titta på honom, om man så säger. Han döljer helt klart något hemskt under masken.

Hela dödskalle-temat är intressant. När serien först publicerades på 1930-talet, var dödskallen fortfarande en skrämmande symbol för Döden, såsom den varit sedan en lång tradition inom konsthistorien och flitigt använd inom ritualkonst, riter och föreställningar om vår dödlighet genom tiderna. På trettiotalet var dödskallen en laddad skräcksymbol, inte minst ett årtionde senare då man kunde se en ofattbar mängd mänskliga dödskallar vid massgravarna i Hitlers koncentrationsläger när de första journalfilmerna började rulla på biograferna runt om i världen. Dödskallen blev mer verklig än i den vackra vanitas-stilleben från barocken man var van att se den framställd med blommor och insekter.

Idag är dödskallen en mainstream-ikon som kanske tappat lite av sitt laddade värde. Men vi är fortfarande medvetna om dess symbolik och vad den representerar i diverse sammanhang. Men om man skulle uppdatera Fantomen till idag, för att det skulle bli lika läskigt som det var menat från början, skulle Fantomen bo i en radioaktiv grotta och Dödskalleringen skulle kunna ersättas med en ring som sprutade Anthrax-pulver. Det skulle vara skitläskigt.

Att bli märkt av döskalleringen som straff eller avskräckande exempel, skulle inte funka idag. Det skulle bara bli en cool grej att ha Fantomens dödskallemärke på kroppen. Kanske skulle man till och med provocera Fantomen bara för att bli märkt – och sedan skryta om det framför sina polare och starta Facebookgrupper som ”Vi som är märkta av Fantomen” osv. Nej, det behövs betydligt mer avskräckande medel idag än en ofrivillig dödskalletatuering.

Skräck är en gemensam känsla som vi alla känner, det är en olustig känsla i själen, en rädsla inför något okänt, hotfullt eller dödligt. Men skräcken, i västvärlden, har skiftat identitet genom tiderna. Under medeltiden var det sjukdomar, svält och pesten som var mest fruktade men också den kristna föreställningen om synd och straff, om Djävulen och Helvetet. Under andra världskriget var skräcken av politisk karaktär. Och idag fruktar vi naturens hämnd, jordens undergång, klimathotet och människan själv är vårt största hot och fiende.

Jag undrar hur skräckinslagen i Fantomen skulle se ut om den hade publicerats först idag. Helt klart annorlunda. Skräckinslagen i Fantomen skulle tvingas uppdateras för att det ska bli riktigt läskigt 2.0. eftersom vår tids skräck ser annorlunda ut än den gjorde för 70 år sedan.

-Mia Makila